Ur ”Fågeltro i Härjedalen”
Det vanliga namnet på knipan i Härjedalen var ”stock-ånd”. Man , tillverkade holkar av urholkade trästammar och satte upp utefter vattendragen. När knipan börjat lägga ägg, plockade man sedan ägg efter ägg allteftersom knipan lade nya.
Man kan fortfarande se dessa gamla ”stockar”, särskilt utefter Ljusnan, men sedan ”äggningen” blivit förbjuden fanns det snart inte längre någon som underhöll holkarna.
Kniphanen kallades ”ståckåndkall’n” (Grundén). Andra namn på knipa var ”vitsida” och ”dopping” – det senare namnet sannolikt syftande på sättet att dyka. (Hortling)
I östra delarna av landskapet benämndes kniphanen ibland ”skaettu-ånd” enligt Modin. ”Skaettuånd af hanens om skatans påminnande vårdräkt”.
I landskapets östra delar, liksom i ex. vis Rätanområdet, kallade man tydligen i gamla tider skatan för ”skaettu” i stället för ”sjöra” som i Jämtland-Härjedalen för övrigt.
Knipan var enligt Modin ganska allmän och ”anlände ofta redan i mitten av mars så fort det började finnas öppet vatten”. Detta gäller ju fortfarande.
Lämna ett svar