Saltväska – Salhttôske (användes av ”jätkullan” att förvara saltet till korna i)
Samma – Sommo
Sammanträffande – Påråkle
Samtala – Akodere
Sand – Môld
Sax – Såks
Schalett – Klut
- Sur-huvvuklut (när den är knuten i nacken)
Se – Sjå
Sedan – Sea
Sena – Senje
Senfärdig – Senfâlu, senfrådd
Separator – Separator
Separera – Seppre
Sida vid sida – Bresies
Sig – Säg
Simma – Sômme
Sin – Sin (mask)
- Si (fem)
- Sine (plur)
Sist – Sist
Sista – Siste
- Sist’n (mask)
- Sista (fem)
- Sistân (plur) (de sista)
Sitt – Sihtt
Sitta – Sihtt
Sittplats på dass – Skôr
Sjuka som går – Fâns
Sjunga – Synje
Sjunka – Synke
Själv – Sjôl
Själva – Sjôlve
Sjö – Sjö
Skackel – Skahkkel
Skada – Skôdô
Skaft – Skaft (även utspringande gren av fjäll, ås etc.)
- Sjäfte (sätta skaft på)
- Sjäfte ôxa (sätta skaft på yxan)
Skaka – Rûske, skôkô, tâlle
Skaka (av frossa) – Hûvrâs
Skal – Flas
Skala – Flase, skale
– Skalâ tänj (fila hästens tänder)
Skalle – Skâlle, även ”bergsskâlle”
Skapligt – Skaple
Skare – Skôrô
- Oppstoppo (när skaren inte bär)
Skarp – Skârsp, snârsp (hård i rösten)
Skarva (lägga till) – Längte på, sjöte
Skavgräs – Skäfte
Skavfötters – Skaföttes
Skata – Sjör
Sked – Sje
Skidbindning – Togo
Skidor – Sjir
Skidspår – Sjiähttâ
Skinka (rumpan) – Klinke
Skinn – Skinn, shtjinn
Skinn från renens ben – Fehttje
Skinnet på mjölken – Snârske
Skinntorr – Flasu
Skjorta – Skjohrte
Skjuta – Sjöte
Skjuta på – Skuve
Skog – Skog
Skogskarl – Bolagskâr
Skoja – Skôjje, tûlle
Skojare – Fânt
Skola – Skule
Skopa – Skope
Skotta – Skôhtte
Skova – det brända i botten på grytan (messmörkitteln)
Skranglig/t – Bjänglu/t
Skrapsår – Skrûbbsår
Skratta – Hôrse, skrahtte
Skrev – Klôv
Skrinda – Skrinde
Skrovlig – Knâgglu, skrûvvlu, skrôvvlu
Skrubba – Skrûbbe
Skrynkla ihop – Knövvle, myhle ihop, pule ihop
Skryta – Skryte, skrävle
Skrämma – Skräme
– Strö (skrämma iväg ett vilt djur)
Skrämseln – Skrat’n
Skräp – Rat, florat, râm-mâsk, skräe
Skräp (det fina skräpet på ladugolvet – Dôs
Skuldra – Kuv
Skum – Frûe
Skumma (vattnet skummar) – Båre
Skummjölk – Blåmjôlk
Skvala – Skvôlô
Skvallra – Brâlle, ralle
Skvalpa – Skvôlpe
Skvätt – Skvähtt
Skvätta – Skvähtte
Skydda – Bâre (bâre mäg/skydda mig)
Skyldig – Skyldu, skjyldu
Skynda på – Mono på, skynde på
Skälla(sub) – Bjelle
Skälla(verb) – Jagle, själle
Skällko Bjellku
Skällsord om kvinna – Tötje
Skälltacka – Bjelltähkke
Skälm – Pligg
Skärsår (av lie) – Jåmus
Slaktplats – Hyllsta
Slana – Vejje, riskle
Slapp – Lâmâlûs
Slarv – Klatter, spjukkel
Slarva – Spjukkle
Slev – Ûse
Slicka – Shleppre, shletje
Slippa – Shlehppe
Sliten – Shlet’n
Slå – Shlå, shlämme
- Shlämm ahtt döra
Slå (när fisken slår) – Vôkô
Slå sig ner – Bune säg fôrr
Slåttertid – Hûstônje, shlåhttônnje
Släde – Shlâdâ
Slädfärd – Julkut
Släppa – Shlähppe
Slättland – Shlehtte
Slö (oslipad) – Skämd
Slö och lat – Latgro
Slösa – Gûschle, slöse
Smacka – Smakke
Smal – Grânn(j), smal
Smattra – Knapple
Smida – Smi
Smuts – Lohrt
Smutsa – Lohrte, tere
– Tere tä (smutsa ner)
Smutsig – Lohrtu, mûsku
- Lohrtgro (en som är smutsig av sig)
Smyga – Smöge, mite
Småaktig – Petu
Småbråka – Tjähppâs
Småhistorier – Räglâ
Småkryp – Kusâ
Småputtra – Tûttre
Smårolig – Måhttu
Småskratta – Hehkkre
Småsnöa hela dagen – De flure på
Småspigg – Gôrsyl
Smälla – Smälle, Shlämme
– Shlämm ahtt döra (smäll igen dörren)
Smärta i fingrarna pga kyla – Nagelbit
Smärta i handleden – Knârr’n
Smör – Smör
- Gröppje (ibland tog det lång tid att få till smör när man kärnade, när det syntes små smörklumpar var det….)
- Gås (smör format i träform)
- Gåsûge (smörklick i gröt)
- Smöûge (smörklick i gröt)
Smöra – Klene
Smörask (i trä) – Smörôshtje, smörörstje, örstje
Smörgås – Klening
Smörja – Rämje, smörje
Snabb – Snabb, flöt
Snara – Levang, snûrû, åtränje
Snarka – Snârske
Snarstucken – Grânntykkt
Snava – Snôvô
Snickra – Kôtô, snihkke
Sniken – Tomlûp’n
Snipe – elakt om kvinna
Sno – Snu
Snoka – Snokko
Snopen – Nyhtt mâ
Snopet – Snûhpple
Snor – Snôr
Snorloska – Snôrklyse
Snorunge – Snôronge, snôrvôhtt, snôrvôlp
Snurra – Snôrre, snu
Snuvig – Krimu
Snytbagge – Skârsptrôll
Snö – Snö
- Domp (större mängd snö)
- Kavle (hårblåst snö på fjället)
- Opplegû (snö i träden)
- Snöel (snöby)
- Tussut (mycket snö så man måste pulsa)
Snöa – Snöe
– Flure på (småsnöa hela dagen)
Snödriva – Snöfônnj, fônnj
Snöppligt – Snûhpple
Snöre – Snöre
Snöskor – Trögâ
Snöyra – Ur’n
Sockar – Sôhkkâ
Socker – Sûhkker
Sockerskål – Sûhkkershere
Sol – Sol
Som – Sôm
Somliga – Sûmme, sûmta
– Sûmmstâss (på somliga ställen)
Sommar – Sômmôr
Somna – Sômne (att kunna somna – Fäste sômn)
Sopkvast – Soplime
Sopp (svamp) – Kusôhpp
Sorgsen – Betussâ
Sova – Sôvô, Vôlô
– Vôlô å (sova lite)
Spann, på skidor – Stegfart
Spara – Spôrô
Spark – Spârsk
Sparka – Spârske
Spel och lekar
- Monke (ett kulspel)
- Vihppe
- Vihppknahrt och ôrna (en kort och en lång pinne till föregående spel)
Spendera – Spândere
Spillning av älg, ko, björn – Ruse
Spillkråka – Hôlkråke
Spindel – Kangro, kangero, kongro
Springa – Sprinje, kute, rännje
– Râsse (springa fram och tillbaka)
Spinkig – Stranglu
Spinna – Spinnje
Spis – Spiss
Spjärna – Spârre
Spreta – Spröte
Sprätta – Sprähtte
Spröd/sprött – Frön/t
Spyfluga – Sjehttflûgû
Spott – Spûhtt
Spotta – Spûhtte
Spottloska – Klyse
Spraka – Gnisste, sprôkô
Springa (sub) – Sprynje
Springa (verb) – Sprinnje, kute
Sprätt – Ûppelsjet, Oppesjet?
Spång – Klôhpp
Spår – Jö (i snön), spôr
– Dôhkke i spôra (när det har snöat i spåren men de ändå syns)
Späntstickor eller näver – Eldtände, kåre
Spöken o dyl. – Oknyhtt, skrömt
Stackare – Skrâbb
Stagg (nardus stricta) – Häre
Stamma – Stôtô
Stadig på hand – Stö
Stapla – Stö
Stapplig – Stûhppelfôtt, stûrfôtt
Starr (gräsart) – Stôr
Stege – Stâgâ
Stel i lederna – Sterglu
Stel i kroppen efter arbete – Lämster
Stelna – Sterne, stôrsne
Stenanhopning – Stenol, skrammel, skravel, stenrammel
Stenröse – Stenol
Sticka – Stihkke
Stickgarn – Stihkkto
Stillna – Stillne (tex när vinden avtar)
Stinker – Gôvô
Stirra – Struje
Stirrig – Klåu (en som har svårt att ta det lugnt)
Stjäla – Stjâlâ
Stjälpa – Stjalpe
Stjärna – Stjârne
Stjärt – Rompe, sjährt
Stjärt på fågel – Stuv
Stolpe – Stôlpe
- Lemûr (stolpe för spjälor)
Stor – Diger, stor
- Fût (stor och kraftig)
- Ohjôlple stort (mycket stort)
- Storökt (stor på sig)
Storbjuden – Fôrut, storbjûd’n, storbûûn
Storvuxen person – Fusse
Strax – Strast
Stubbe – Stûbbe
Stuga – Stuggu
Stund – Fûke
Städa – Pynte, städe, fli ohpp
Strimma – Strime
Stirra – Glo, glåme, stirre
Strul – Bäs
Strula – Bäse, krångle, mehkkle, strule
Strulig – Bäsu, krånglu, strulu
Strumpa – Strompe
Strumpor – Hûssûr, strompâ
Strumphäl – Hûssûhäl
Strumpskaft – Hûssûlägg
Strumpstickor – Sôhkkstihkkâ
Strunt – Strûnt
Stryk, smörj – Juling
Strypte av –
snûrd å
Strådöl – Person från Strådalen
Sträng – Bârsk
Strätta (stor ört) – Stut
Sträva – Ävlâs
Ström – Strûm
Strömt – Strömt
Stupa – Stupe
– Stûp å huvvu (ramlade på huvudet)
Stund – Fûke, Skuv
Stundtals – Fûkûmtä
Stycke – Styhttje
Stylta – Bjängle
Stå på alla fyra – Fyrebuss
Städa – Fli ohpp, städe
Ställa sig in – Jyle
Stämpla – Stämple
Stämpla (träd) – Blekke
Stänga – Stänje, tähppe
– Tähpp ahtt döra (stäng dörren)
Stängd – Ahtte, stängd
Stödja – Stö
Stöka – Stûke
– Stûke på (ordna)
Stör – Stûr
Sug (sub) – Sug(i mage el.vattendrag)
Suga (verb) – Söge
Sula – Sûlû
Sullös sko – Obôhttnâ
Sunnan (från söder) – Synja
Surna – Längne
Sursnöföre – Klâbb, klâbbföre
Svag – Mökklu, svag, kåm (om ljus)
Svans – Rompe, svans, späl(kort svans)
- Rompdrag (ngt. som barnen skulle gå till grannen och låna för att slippa vara med på slakt)
Svart – Svahrt
Svimma – Dôrme å, orne å, svimme
Svälla – Posne
Svälla ut – Bôrne ut
Svälta – Svälhte
Svälta sig – Hire
Svänga – Svänje
Svärmor – Svära
Sy – Sûme
Sydlig – Synja
Sysslolös – Jârâlûs
Syställning för att sy täcken – Tähkkjesstol
Så – Sô, sôlles
Sådan – Shlehkken(mask)
- Shlehkka(fem)
- Shlehkke(plur)
Sådana – Shlehkke
Sådan där – Shlehkkendan
Sådan här – Shlehkkenhân
Sådant där – Shlehkkdant
Sådant här – Shlehkkthânt
Således – Sôlles
Sålunda – Sôlles
Sårskorpa – Skûrv
Såvitt – Sôvihtt
Säck – Sähkk
Sädesärlan – Blårinjila, rinjila
Säga – Säg (hörbart g), tôlô i
Säkert – Stavle, sagt
Sällskapssjuk – Gålâsjuk
Sämre – Sämmer
Sänka (grop) – Dälje, grûbbe
Säregen – Egen, enkûm,
Säreget – Eget, ovanshle
Särk – Sârsk
Särskilt – Enkûmt, vârut (ex. de va ihtt sô vârut – det var inte mycket bevänt)
Sätta sig – Vâgne
– Fugglân vâgnâ säg (fåglarna satte sig)
Sättpotatis – Fröpäla
Sûndâ hästân – plats för hästarna att simma över
Söder – Sö
Södra – Syndre (synder i sammansättningar, ex. synderstrå’n)
- Synja (sunnan, från söder, söder om, sydlig)
Söla, lite i taget – Dâlke
Söla ner – Bâlle, sûlle ne
Sömnig – Sômnu
Sönder – Sånd