Järnhantering

”Härjedalens landskapsvapen

Härjedalens landskapsvapen är känt sedan 1600-talet. På handlingar som är äldre förefaller inte Härjedalen ha haft något eget landskapssigill, utan man har använt det norska Frostatingssigillet.  Efter freden vid Brömsebro 1645, då Härjedalen blev svenskt, dyker ett speciellt landskapssigill upp. De äldsta sigillen finns på dokument från 1647-55. Sigillet skulle sedermera bli Härjedalens landskapsvapen.

Bilderna på sigillen föreställer smidesverktyg, en tång, ett hammarhuvud och två hammare. Det visar den stora betydelse som smideskonsten haft i Härjedalen under de sista 300-400 åren, kanske redan under forntiden. En lågteknisk järnhantering levde kvar i Härjedalen långt in på 1700-talet och ännu omkring 1850 arbetade man med blästerugn i flera socknar.

Sedan ett drygt århundrade förvaras i Vemdalens kyrkoarkiv den äldsta bevarade stampen till Härjedalens landskapssigill.

Om författaren