Dagens andakt 31 maj

När Maria fått besök av ängeln Gabriel, begav hon sig till bergslandet för att besöka sin kusin Elisabeth, som också väntade sitt barn. Hennes son, Johannes Döparen, skulle bli vägröjare för Messias. Maria är fylld av Guds närvaro. Hennes uppdrag är stort: att bära denna närvaro till världen. I ett språng av glädje brister hon ut i den lovsång som än i dag hörs i kyrkans aftongudstjänst i hela världen.
När Johannes sparkar till av glädje i Elisabets moderliv, får Maria profeternas erkännande: ”Välsignad är du mer än andra kvinnor. ” Elisabet fylls av Helige Ande  och sätter ord på den bekännelse som kyrkan skulle göra till sin: ”Hur kan det hända mig att min Herres moder kommer till mig?” Hon är den första som tilltalar Maria som Guds moder. Så bekänner hon sin tro att barnet Maria bär, och skall föda, är Gud av Gud.
När kyrkan vördar Maria som Guds moder, är det i medvetandet om att Marias mysterium inte kan skiljas från hemligheten med Kristus. Vi kan inte ta emot Jesus utan att också ta emot sin mor. Hur skulle han kunna upphöra att vara ett med sin moder? Jesu uppmaning på korset till sin lärjunge, att ta till sig hans moder, riktas till var och en av oss.
Elisabet vördar Maria som Herrens moder. Och hennes son, Johannes Döparen, är den förste som känner igen Jesus som Messias. Han som skulle peka ut honom vid Jordan, kände igen honom redan när han var i sin moders liv.
                                              Ur: ”Med evig kärlek” av Peter Halldorf