Ur ”Fågeltro i Härjedalen”
Spillkråkan var en allmän fågel enligt Modin, och genom utseende, storlek och läte eggade den säkert folkfantasin, och därmed har den också fått många namn.
Modin uppger namnen ”hålkråka”, ”svart-krackspet”, ”stor-krackspet”, ”pipärn” och ”Sant-Jaesjtrudsfugeln”.
”Svarthackspett’n” finns som namn på spillkråkan i Långå, Sveg och Storsjö, ”storhackspett’n” i Funäsdalen och Högvålen, ”treknär’n” i Tännäs, Funäsdalen, Högvålen och Sveg. Namnet ”regnklipa” har jag också träffat på.
”Gertrudsfågeln” är ett gammalt namn på spillkråkan i Norge.
Kjells-John i Storsjö kapell berättar en historia som förtalts i hans hemtrakt, ursprungligen troligen en gammal legend:
”En kvinna vid namn Jaesjtrud (Gertrud) stod och bakade bröd. GammelSjul – djävulen själv – var ute på vandring, trädde in genom dörren, bad om en bit nygräddat bröd. Kvinnan var fattig och nekade därför mannen, som inte verkade lida någon nöd. GammelSjul blev arg, förvandlade kvinnan till en hackspettfågel, och sin röda luva fick hon behålla.”
”Spillkråkan spådde regn” enligt Karl Myhr och Hans Dahl.
”Spillkråkan hade två olika läten – ett läte bådade oväder” säger Emil Grundén.
” När spillkråkan satte sig på husväggen och hackade, var ett dödsfall i huset snart att vänta” har Ingebrikt Bergman i Tännäs meddelat. Samma tro fanns i Storsjö och i Lillhärdal, och såväl spillkråkan som större hackspetten stod tydligen för detta omen.
Lämna ett svar