H

Ha – Hô

  • Hô ihäl (ta död på någon)

 

  • Hô ståndân (ha tid, hålla ut)

 

Haffsig – Haffsu

Haka – Hûkkû

Hal – Hål

Halka – Glähtte, hålke

  • Glahtt tä (halkade till)

 

  • Glähtt u le (halkar ur led)

 

Halt – Håhlt, släfft

Halta – Hahllte

Hallon – Brûnnbär

Hallt – Hahllt

Halm – Hôlm

Hals – Hôrs (även källaringång)

Halv/t – Hôlv/hôhrt

Halvsulad sko – Hôlvsûlû

Halva – Hôlve

  • lva (den halva/hon/)

 

  • lv’n (den halva/han/)

 

  • lvân (halvorna)

 

Halva (sub) – Hôlve

Halvsula skorna – Hôlvsôlô sko’n

Halvtitta – Glire

Hammare – Hômmôr

Han – Hân(j)

Hand – Hånd, nâvâ

Handfallen – Fåhäv

Handla på krita – Krittse

Handtag – Hånk

Hane (på gevär) – Hônô (även tupp)

Handflata – Flathånd

Hans – Hâss

Harbock (sagofigur) – Hârâbuhkk

Harkla sig – Hûrgle, krôsô

Harkrank – Lângbensmygg

Harsprång (solens förfl. efter vintersolstånd) – Hârâkut

Harva dynga – Shloe dyngje

Harva på (hålla ut) – Hârgle på

Hasp – Hârsk

Havregryn – Havregryn

Hellre – Hälder

Helmulet – Jamntjuhkkt

Hem – Hem, hemahtt (hem igen)

Hemlighetsfull – Dôljen

Hemsk/t – Dûvlejen/dûvle, Dûvelshet

Hennes – Hinnis, hinnjis

Herrmelin – Härmälin, lekahtt

Hes – Råm

Hetlevrad – Hetsint

Hetsa – Hetse

– Ös ohpp säg (hetsa upp sig)

Hicka – Hikkste, hihkke

Himmel – Himmel

Hindra någon – Häfte nô’n

Hindras – Häftâs

Hingst – Vrensk

Hink – Byhtte

  • Strûnt (en lång smal hink)

 

Hinna – Vinnje

Hit – Hit

Hitta – Finnje, hitte

Hitta igen – Finnjahtt

Hitta på – Finnjpå

Hittills – Hittedags

Hitåt – Hittân

Hjortron – Myrbär

Hjortronblomma – Blöme

Hjälpa – Jôlpe

– Mö jôrs åt (vi hjälps åt)

Hjälpsam – Jôlpsam

Hjärta – Jahrte

Hjärtattack – Jahrtsnûrsp

Holme (även i myrmark) – Hôlme

Hon – Ho

Hop – Hûrv, hûrg

  • Pöll (liten hop)

 

Hoppa – Hôhppe

Hopp – Dûnt, hôhpp

Hopp – Von, hôhpp

Hoppfullt – Hôhppfulht, hôhppstor, vonsle

Horn – Hônn

Hos – Hâmmâ

Huckle – Klut

Hugga – Hôgge

Huggkubbe – Hûggstâbbe

Huka sig – Huke säg, hytje, kruhkke

Hummör – Lonûm, mo(d), humör

Hundläte – Gnisste, nisste

Hungrig – Sulht’n, svulht’n

Hur – Hûlles, hûss, vûlles, vûss

Hurudan – Vûss’n

Hus – Hus

Husmossa – Husmosso (mossa för tätning av hus)

Huttra – Hûskâs, hûttre

Huvud – Huvve

Hyvel – Hövvel

Hyvelspån – Kåre

Hyvla – Hövvle

Hål – Hôl

Hålig – Hôlu

Håll (att få håll) – Hald, hôld

Håll, avstånd – Hôlld

Hålla – Hôllde

– Hôlld på, hôllde på (hålla på)

Håller på – Hällh på, knohppo på

– (Äv. tällh. Ex. de tällh på bli kalht – det håller på att bli kallt)

Hår – Hår, hårhänne, luv

Hårig – Håru

Hård – Harl

Hårdvallshö – Gohöj

Hårfläta – Hårpiske

Hårknut – Hårlur

Hädan – Hâdâ

Hädanefter – Hâdânå

Häl – Häl

Hälften – Hôhrta

Hälla – Hälle

Häll’n?

Hällre – Hällder

Hända – Hände

Händig – Händu

Hänga – Hänje

Hängdriva – Fônnj

Hängig – Dûvven

Här – Hâr, hânn, hânne

  • N’hânnâ(fem) (den här)

 

  • N’hân(mask) (den här)

 

  • Di hânnân(plur) (de här)

 

Härda ut – Hâle

  • le på (knoga på)

 

  • le åt (retas)

 

Härifrån – Hâdâ

Härsket – Tråhtt

Hässja – Hässje

  • Blårakkst’n (det sista höet som räfsas upp)

 

  • Drûgûl (det sista höet vid räfsning)

 

  • Röe (tvärstången till härsan)

 

Hässjevirke – Hässjebune

Hässjestolpe – Krôkô

Häst – Häst, kahmp

Häxkvast – Mûrûtôrv

Hö – Höjj

– Breä (hopräfsat hö)

– Kämme (ihopräffsad höfamn)

– Skrint (dålig höskörd)

– Tjurtahpp (hötuss för tjur vid betäckning av ko)

Höfta – Höfte

Hög(sub) – Hûg

Hög(adj) – Hög

Högfärdig – Högfâlu

– Sprähtt-kuse (högfärdig person)

Högiva – Jevvû

Högljudd – Väll

Högljutt – Skrällht, vällht

Höglänt hedmark – Tel

Högra – Högre

Hök – Hûk

Höra – Höre

Höra efter – Fråge säg fôrr

Höras – Låte

Höskulle i ladugården – Fjösskulle

Höst – Hûst

Hövlig – Hövle

 

  • Hô ståndân (ha tid, hålla ut)

 

Haffsig – Haffsu

Haka – Hûkkû

Hal – Hål

Halka – Glähtte, hålke

  • Glahtt tä (halkade till)

 

  • Glähtt u le (halkar ur led)

 

Halt – Håhlt, släfft

Halta – Hahllte

Hallon – Brûnnbär

Hallt – Hahllt

Halm – Hôlm

Hals – Hôrs (även källaringång)

Halv/t – Hôlv/hôhrt

Halvsulad sko – Hôlvsûlû

Halva – Hôlve

  • lva (den halva/hon/)

 

  • lv’n (den halva/han/)

 

  • lvân (halvorna)

 

Halva (sub) – Hôlve

Halvsula skorna – Hôlvsôlô sko’n

Halvtitta – Glire

Hammare – Hômmôr

Han – Hân(j)

Hand – Hånd, nâvâ

Handfallen – Fåhäv

Handla på krita – Krittse

Handtag – Hånk

Hane (på gevär) – Hônô (även tupp)

Handflata – Flathånd

Hans – Hâss

Harbock (sagofigur) – Hârâbuhkk

Harkla sig – Hûrgle, krôsô

Harkrank – Lângbensmygg

Harsprång (solens förfl. efter vintersolstånd) – Hârâkut

Harva dynga – Shloe dyngje

Harva på (hålla ut) – Hârgle på

Hasp – Hârsk

Havregryn – Havregryn

Hellre – Hälder

Helmulet – Jamntjuhkkt

Hem – Hem, hemahtt (hem igen)

Hemlighetsfull – Dôljen

Hemsk/t – Dûvlejen/dûvle, Dûvelshet

Hennes – Hinnis, hinnjis

Herrmelin – Härmälin, lekahtt

Hes – Råm

Hetlevrad – Hetsint

Hetsa – Hetse

– Ös ohpp säg (hetsa upp sig)

Hicka – Hikkste, hihkke

Himmel – Himmel

Hindra någon – Häfte nô’n

Hindras – Häftâs

Hingst – Vrensk

Hink – Byhtte

  • Strûnt (en lång smal hink)

 

Hinna – Vinnje

Hit – Hit

Hitta – Finnje, hitte

Hitta igen – Finnjahtt

Hitta på – Finnjpå

Hittills – Hittedags

Hitåt – Hittân

Hjortron – Myrbär

Hjortronblomma – Blöme

Hjälpa – Jôlpe

– Mö jôrs åt (vi hjälps åt)

Hjälpsam – Jôlpsam

Hjärta – Jahrte

Hjärtattack – Jahrtsnûrsp

Holme (även i myrmark) – Hôlme

Hon – Ho

Hop – Hûrv, hûrg

  • Pöll (liten hop)

 

Hoppa – Hôhppe

Hopp – Dûnt, hôhpp

Hopp – Von, hôhpp

Hoppfullt – Hôhppfulht, hôhppstor, vonsle

Horn – Hônn

Hos – Hâmmâ

Huckle – Klut

Hugga – Hôgge

Huggkubbe – Hûggstâbbe

Huka sig – Huke säg, hytje, kruhkke

Hummör – Lonûm, mo(d), humör

Hundläte – Gnisste, nisste

Hungrig – Sulht’n, svulht’n

Hur – Hûlles, hûss, vûlles, vûss

Hurudan – Vûss’n

Hus – Hus

Husmossa – Husmosso (mossa för tätning av hus)

Huttra – Hûskâs, hûttre

Huvud – Huvve

Hyvel – Hövvel

Hyvelspån – Kåre

Hyvla – Hövvle

Hål – Hôl

Hålig – Hôlu

Håll (att få håll) – Hald, hôld

Håll, avstånd – Hôlld

Hålla – Hôllde

– Hôlld på, hôllde på (hålla på)

Håller på – Hällh på, knohppo på

– (Äv. tällh. Ex. de tällh på bli kalht – det håller på att bli kallt)

Hår – Hår, hårhänne, luv

Hårig – Håru

Hård – Harl

Hårdvallshö – Gohöj

Hårfläta – Hårpiske

Hårknut – Hårlur

Hädan – Hâdâ

Hädanefter – Hâdânå

Häl – Häl

Hälften – Hôhrta

Hälla – Hälle

Häll’n?

Hällre – Hällder

Hända – Hände

Händig – Händu

Hänga – Hänje

Hängdriva – Fônnj

Hängig – Dûvven

Här – Hâr, hânn, hânne

  • N’hânnâ(fem) (den här)

 

  • N’hân(mask) (den här)

 

  • Di hânnân(plur) (de här)

 

Härda ut – Hâle

  • le på (knoga på)

 

  • le åt (retas)

 

Härifrån – Hâdâ

Härsket – Tråhtt

Hässja – Hässje

  • Blårakkst’n (det sista höet som räfsas upp)

 

  • Drûgûl (det sista höet vid räfsning)

 

  • Röe (tvärstången till härsan)

 

Hässjevirke – Hässjebune

Hässjestolpe – Krôkô

Häst – Häst, kahmp

Häxkvast – Mûrûtôrv

Hö – Höjj

– Breä (hopräfsat hö)

– Kämme (ihopräffsad höfamn)

– Skrint (dålig höskörd)

– Tjurtahpp (hötuss för tjur vid betäckning av ko)

Höfta – Höfte

Hög(sub) – Hûg

Hög(adj) – Hög

Högfärdig – Högfâlu

– Sprähtt-kuse (högfärdig person)

Högiva – Jevvû

Högljudd – Väll

Högljutt – Skrällht, vällht

Höglänt hedmark – Tel

Högra – Högre

Hök – Hûk

Höra – Höre

Höra efter – Fråge säg fôrr

Höras – Låte

Höskulle i ladugården – Fjösskulle

Höst – Hûst

Hövlig – Hövle

Om Stefan Åslund