Ha – Hô
- Hô ihäl (ta död på någon)
- Hô ståndân (ha tid, hålla ut)
Haffsig – Haffsu
Haka – Hûkkû
Hal – Hål
Halka – Glähtte, hålke
- Glahtt tä (halkade till)
- Glähtt u le (halkar ur led)
Halt – Håhlt, släfft
Halta – Hahllte
Hallon – Brûnnbär
Hallt – Hahllt
Halm – Hôlm
Hals – Hôrs (även källaringång)
Halv/t – Hôlv/hôhrt
Halvsulad sko – Hôlvsûlû
Halva – Hôlve
- Hôlva (den halva/hon/)
- Hôlv’n (den halva/han/)
- Hôlvân (halvorna)
Halva (sub) – Hôlve
Halvsula skorna – Hôlvsôlô sko’n
Halvtitta – Glire
Hammare – Hômmôr
Han – Hân(j)
Hand – Hånd, nâvâ
Handfallen – Fåhäv
Handla på krita – Krittse
Handtag – Hånk
Hane (på gevär) – Hônô (även tupp)
Handflata – Flathånd
Hans – Hâss
Harbock (sagofigur) – Hârâbuhkk
Harkla sig – Hûrgle, krôsô
Harkrank – Lângbensmygg
Harsprång (solens förfl. efter vintersolstånd) – Hârâkut
Harva dynga – Shloe dyngje
Harva på (hålla ut) – Hârgle på
Hasp – Hârsk
Havregryn – Havregryn
Hellre – Hälder
Helmulet – Jamntjuhkkt
Hem – Hem, hemahtt (hem igen)
Hemlighetsfull – Dôljen
Hemsk/t – Dûvlejen/dûvle, Dûvelshet
Hennes – Hinnis, hinnjis
Herrmelin – Härmälin, lekahtt
Hes – Råm
Hetlevrad – Hetsint
Hetsa – Hetse
– Ös ohpp säg (hetsa upp sig)
Hicka – Hikkste, hihkke
Himmel – Himmel
Hindra någon – Häfte nô’n
Hindras – Häftâs
Hingst – Vrensk
Hink – Byhtte
- Strûnt (en lång smal hink)
Hinna – Vinnje
Hit – Hit
Hitta – Finnje, hitte
Hitta igen – Finnjahtt
Hitta på – Finnjpå
Hittills – Hittedags
Hitåt – Hittân
Hjortron – Myrbär
Hjortronblomma – Blöme
Hjälpa – Jôlpe
– Mö jôrs åt (vi hjälps åt)
Hjälpsam – Jôlpsam
Hjärta – Jahrte
Hjärtattack – Jahrtsnûrsp
Holme (även i myrmark) – Hôlme
Hon – Ho
Hop – Hûrv, hûrg
- Pöll (liten hop)
Hoppa – Hôhppe
Hopp – Dûnt, hôhpp
Hopp – Von, hôhpp
Hoppfullt – Hôhppfulht, hôhppstor, vonsle
Horn – Hônn
Hos – Hâmmâ
Huckle – Klut
Hugga – Hôgge
Huggkubbe – Hûggstâbbe
Huka sig – Huke säg, hytje, kruhkke
Hummör – Lonûm, mo(d), humör
Hundläte – Gnisste, nisste
Hungrig – Sulht’n, svulht’n
Hur – Hûlles, hûss, vûlles, vûss
Hurudan – Vûss’n
Hus – Hus
Husmossa – Husmosso (mossa för tätning av hus)
Huttra – Hûskâs, hûttre
Huvud – Huvve
Hyvel – Hövvel
Hyvelspån – Kåre
Hyvla – Hövvle
Hål – Hôl
Hålig – Hôlu
Håll (att få håll) – Hald, hôld
Håll, avstånd – Hôlld
Hålla – Hôllde
– Hôlld på, hôllde på (hålla på)
Håller på – Hällh på, knohppo på
– (Äv. tällh. Ex. de tällh på bli kalht – det håller på att bli kallt)
Hår – Hår, hårhänne, luv
Hårig – Håru
Hård – Harl
Hårdvallshö – Gohöj
Hårfläta – Hårpiske
Hårknut – Hårlur
Hädan – Hâdâ
Hädanefter – Hâdânå
Häl – Häl
Hälften – Hôhrta
Hälla – Hälle
Häll’n?
Hällre – Hällder
Hända – Hände
Händig – Händu
Hänga – Hänje
Hängdriva – Fônnj
Hängig – Dûvven
Här – Hâr, hânn, hânne
- N’hânnâ(fem) (den här)
- N’hân(mask) (den här)
- Di hânnân(plur) (de här)
Härda ut – Hâle
- Hâle på (knoga på)
- Hâle åt (retas)
Härifrån – Hâdâ
Härsket – Tråhtt
Hässja – Hässje
- Blårakkst’n (det sista höet som räfsas upp)
- Drûgûl (det sista höet vid räfsning)
- Röe (tvärstången till härsan)
Hässjevirke – Hässjebune
Hässjestolpe – Krôkô
Häst – Häst, kahmp
Häxkvast – Mûrûtôrv
Hö – Höjj
– Breä (hopräfsat hö)
– Kämme (ihopräffsad höfamn)
– Skrint (dålig höskörd)
– Tjurtahpp (hötuss för tjur vid betäckning av ko)
Höfta – Höfte
Hög(sub) – Hûg
Hög(adj) – Hög
Högfärdig – Högfâlu
– Sprähtt-kuse (högfärdig person)
Högiva – Jevvû
Högljudd – Väll
Högljutt – Skrällht, vällht
Höglänt hedmark – Tel
Högra – Högre
Hök – Hûk
Höra – Höre
Höra efter – Fråge säg fôrr
Höras – Låte
Höskulle i ladugården – Fjösskulle
Höst – Hûst
Hövlig – Hövle
- Hô ståndân (ha tid, hålla ut)
Haffsig – Haffsu
Haka – Hûkkû
Hal – Hål
Halka – Glähtte, hålke
- Glahtt tä (halkade till)
- Glähtt u le (halkar ur led)
Halt – Håhlt, släfft
Halta – Hahllte
Hallon – Brûnnbär
Hallt – Hahllt
Halm – Hôlm
Hals – Hôrs (även källaringång)
Halv/t – Hôlv/hôhrt
Halvsulad sko – Hôlvsûlû
Halva – Hôlve
- Hôlva (den halva/hon/)
- Hôlv’n (den halva/han/)
- Hôlvân (halvorna)
Halva (sub) – Hôlve
Halvsula skorna – Hôlvsôlô sko’n
Halvtitta – Glire
Hammare – Hômmôr
Han – Hân(j)
Hand – Hånd, nâvâ
Handfallen – Fåhäv
Handla på krita – Krittse
Handtag – Hånk
Hane (på gevär) – Hônô (även tupp)
Handflata – Flathånd
Hans – Hâss
Harbock (sagofigur) – Hârâbuhkk
Harkla sig – Hûrgle, krôsô
Harkrank – Lângbensmygg
Harsprång (solens förfl. efter vintersolstånd) – Hârâkut
Harva dynga – Shloe dyngje
Harva på (hålla ut) – Hârgle på
Hasp – Hârsk
Havregryn – Havregryn
Hellre – Hälder
Helmulet – Jamntjuhkkt
Hem – Hem, hemahtt (hem igen)
Hemlighetsfull – Dôljen
Hemsk/t – Dûvlejen/dûvle, Dûvelshet
Hennes – Hinnis, hinnjis
Herrmelin – Härmälin, lekahtt
Hes – Råm
Hetlevrad – Hetsint
Hetsa – Hetse
– Ös ohpp säg (hetsa upp sig)
Hicka – Hikkste, hihkke
Himmel – Himmel
Hindra någon – Häfte nô’n
Hindras – Häftâs
Hingst – Vrensk
Hink – Byhtte
- Strûnt (en lång smal hink)
Hinna – Vinnje
Hit – Hit
Hitta – Finnje, hitte
Hitta igen – Finnjahtt
Hitta på – Finnjpå
Hittills – Hittedags
Hitåt – Hittân
Hjortron – Myrbär
Hjortronblomma – Blöme
Hjälpa – Jôlpe
– Mö jôrs åt (vi hjälps åt)
Hjälpsam – Jôlpsam
Hjärta – Jahrte
Hjärtattack – Jahrtsnûrsp
Holme (även i myrmark) – Hôlme
Hon – Ho
Hop – Hûrv, hûrg
- Pöll (liten hop)
Hoppa – Hôhppe
Hopp – Dûnt, hôhpp
Hopp – Von, hôhpp
Hoppfullt – Hôhppfulht, hôhppstor, vonsle
Horn – Hônn
Hos – Hâmmâ
Huckle – Klut
Hugga – Hôgge
Huggkubbe – Hûggstâbbe
Huka sig – Huke säg, hytje, kruhkke
Hummör – Lonûm, mo(d), humör
Hundläte – Gnisste, nisste
Hungrig – Sulht’n, svulht’n
Hur – Hûlles, hûss, vûlles, vûss
Hurudan – Vûss’n
Hus – Hus
Husmossa – Husmosso (mossa för tätning av hus)
Huttra – Hûskâs, hûttre
Huvud – Huvve
Hyvel – Hövvel
Hyvelspån – Kåre
Hyvla – Hövvle
Hål – Hôl
Hålig – Hôlu
Håll (att få håll) – Hald, hôld
Håll, avstånd – Hôlld
Hålla – Hôllde
– Hôlld på, hôllde på (hålla på)
Håller på – Hällh på, knohppo på
– (Äv. tällh. Ex. de tällh på bli kalht – det håller på att bli kallt)
Hår – Hår, hårhänne, luv
Hårig – Håru
Hård – Harl
Hårdvallshö – Gohöj
Hårfläta – Hårpiske
Hårknut – Hårlur
Hädan – Hâdâ
Hädanefter – Hâdânå
Häl – Häl
Hälften – Hôhrta
Hälla – Hälle
Häll’n?
Hällre – Hällder
Hända – Hände
Händig – Händu
Hänga – Hänje
Hängdriva – Fônnj
Hängig – Dûvven
Här – Hâr, hânn, hânne
- N’hânnâ(fem) (den här)
- N’hân(mask) (den här)
- Di hânnân(plur) (de här)
Härda ut – Hâle
- Hâle på (knoga på)
- Hâle åt (retas)
Härifrån – Hâdâ
Härsket – Tråhtt
Hässja – Hässje
- Blårakkst’n (det sista höet som räfsas upp)
- Drûgûl (det sista höet vid räfsning)
- Röe (tvärstången till härsan)
Hässjevirke – Hässjebune
Hässjestolpe – Krôkô
Häst – Häst, kahmp
Häxkvast – Mûrûtôrv
Hö – Höjj
– Breä (hopräfsat hö)
– Kämme (ihopräffsad höfamn)
– Skrint (dålig höskörd)
– Tjurtahpp (hötuss för tjur vid betäckning av ko)
Höfta – Höfte
Hög(sub) – Hûg
Hög(adj) – Hög
Högfärdig – Högfâlu
– Sprähtt-kuse (högfärdig person)
Högiva – Jevvû
Högljudd – Väll
Högljutt – Skrällht, vällht
Höglänt hedmark – Tel
Högra – Högre
Hök – Hûk
Höra – Höre
Höra efter – Fråge säg fôrr
Höras – Låte
Höskulle i ladugården – Fjösskulle
Höst – Hûst
Hövlig – Hövle